Nu när jag sitter i skolan. Utan hår så märker jag hur jag saknar det. Hur jag saknar att lägga ner det som en skyddande barriär runt mitt ansikte. Det kan jag inte göra nu.
Och även om jag saknar det så känns det läskigt befriande.

I skolan, med hår.

I skolan, utan hår.

 

Trackback-URL för detta inlägg: